Har ju mycket på jobbet nu, de är alla julprylar som skall fram samtidigt som vi har våra kunder att tänka på. Dagarna liksom mixas ihop.. Igår morse började på detta vis..
Robert sa helt plötsligt att han skulle ha den stora bilen då han skulle till Gbg. Den bilen var packad med mina lolakläderna mm. Men inget jag reflektera över då.. Jag körde Aston till dagis något sen i min lilla bil, då Robert igentligen skulle kört Aston men hann inte..
Kom till jobbet och dagen var som vanligt 100% ös... Vid 10 tiden kom jag på att jag skulle sms en vän som håller på ryggar. Vår Dogge har ju visat tecken på att bli dålig igen. Skrev lite om de senaste inlägget..
De är tyvärr de ända jag lyckas ha i huvudet nu..
Hon svara att hon kunde idag! Jag blev super glad och ringde Robert och undra om han kunde hänga med å ta med Aston och Dogge efter jobbet. Javisst inga problem...
Ja ialla fall... Piss å skit å förbannat... Å mer ord... Så ringde telefonen när vi hade nått Hjuvik-Torslanda...
Hej, de är ja, var är du nånstans? Kommer du?
Shiiiiiiit!!!!!!! Jag hade ju bokat lolakväll hos en kund.. Jag visste inte ens hur jag skulle be om ursäkt.. Tabba mej totalt.. Inte en tanke på att ta upp kalender å kika av...
Vi var ju långt ute i Hjuvik så de var ingen ide att vända...
Jag mår så sjukt röttet efter detta.. Jag är annars en person som kan passa tider, kommer gärna i godtid.
Ang Douglas gav vår vän oss lite hopp, vi ska fortsätta gå för hjälp av henne..
Men hela natten har jag drömt mardrömmar om detta.. Helt galet.. Kommer nog aldrig släppa denna ångest.. Så känns de nu..
Ja känner bara mej rädd att jag är på väg mot den berömda väggen... Att inte minnas saker är sjukt skrämmande..
Ha de bra..