Nu är jag inne i V.36...jisses det har gått så fort. Fast lååångsamt emellan åt med. Mycket som spinner runt i min hjärna ska ni veta. Funderar på många saker. Har "boat" nu ett tag, städat och fejjat. Försökt att organisera min å Roberts tillvaro lite mera. Fast nu är de slut på de, har fått massa förvärkar och min kropp är helt slut efter städfejderna. Nu blir det att vila mer och faktiskt be Robert att använda dammsugaren. I huvudet skulle jag vilja dammtorka och moppagolvet varje dag...men jag får in se mina begränsningar nu.
Har fått någon knäpp de senaste...vill lukta på starka grejer som bensin..Mmmm...eller starkt liniment... Detta stinker ju annars för vanliga dödliga. Men det luktar underbart för mig just nu. Utsätter mig inte för det dock fast jag skulle vilja!!
Har börjat nojja mej att Robert är utomlands när förlossningen skall sätta igång... han har fixat så han är inrikes under de mest kritiska veckorna..men man vet inte vad det är för filur i magen. Någon kanske vill ut å lära känna oss å våra vovvar nu...
Något som stör mej mest just nu och som jag tycker folk borde ha vett på att hålla tyst med ÄR, kommentarena:
Ska ni ta bort en eller två hundar nu när ni får barn? (vi har fyra vovvar) Svar till era alla då som undrar:
Mina hundar är något jag har tagit ansvar över. Det har inte själva valt att bosätta sig hos mig eller Robert. Det är våra familjemedlemmar. Vi kommer göra allt för att det skall fungera för bebis, oss och hundar i harmoni. Naturligtvis om barnet skulle vara allergiskt får vi försöka hitta en lösning. Eller om någon av hundarna inte mår bra av ett barns närvaro. MEN att ge upp och ta det enkla steget att avliva ett djur är fel enligt mej. Eller att sälja och kasta iväg något som har varit den stora kärleken i livet är enligt mej så egoistiskt och gräsligt. Så snälla rara håll käften! ;O)
Förlossningen är det värsta... man spricker å det är det värsta som hänt... det tar tid att läka... man mår skit..
Svar: Försök att stötta en kvinna som skall föda första gången i stället. Peppa och tala om att trots jobbiga moment är det så fantasktikt. Säger väl sej självt att bara ge det negativa kan ger både oro och skräck inför en förlossning. Tänk på det yrhuvuden.... Alla har ju naturligtvis olika upplevelser och därför tycker jag man ska känna in lite hur den kommande mamman är innan man slänger ur sig alla hemska skräckhistorier..Snälla rara!
Jag har tänkt att jag ska amma, men om det verkligen inte funkar är jag inte fiende till ersättning. Kan till och med vara bra för Robban att känna sig mer delaktig i matning mm. Antar ju att mamman är de närmaste bebisen har i början. Pappa är bra han med men han har inte maten:)
Jag ser fram emot att ta en promenad med min fina barnvagn, å så får vi se vad vovvarna säger om det. Jag har förberätt att Dogge ska ligga under vagnen om han blir trött på promenaden. Han älskar att åka med i saker, bilen, vagnar, cykelkorg, pulkan på vintern...ja allt som rör sig. Har också tänkt att dela upp vovvarna i början så morgonpromenad blir med två vovvar å eftermiddagspromenad blir med de andra två vovvarna.
Målsättningen senare är ju att ta med alla dunderklumparna samtidigt, men det är läskigt här ute på landet där vi inte har gångbana utan måste gå på vägen... De kör fort här ute.
Robban trivs med sitt jobb, det gör jag med men det finns för och nackdelar... Posetivt nu när jag skall vara mamma ledig är att Robert är hemma fler dagar än vad andra pappor kan samtidigt.
Nackdelar är ju också då att han kommer vara borta fler dagar på raken... Men jag får längta efter honom å de är bra för kärleken kan ja lova;O)
Jaha...just nu får ja förvärkar...iiihh...de känns... stenhård mage... Ska lägga mej en sväng här nu innan jag ska på föräldragrupp. Tror att vi ska skriva förlossningsbrevet idag.
Ikväll tänkte ja packa min bb väska så den är klar med mysiga kläder mm.
Här kommer lite info om min graviditets vecka 36:
Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. I boken Mammapraktikan kan man bland annat läsa om praktiska sovställningar för höggravida. Passa annars på att fråga din barnmorska vid nästa besök. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga.
Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen. Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern.
Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare.
Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Ha det så gott nu...jag ska försöka släppa lite i hjärnan å bara slappa...
Tjiing Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar