Nu 1 år senare när jag tittar på min kropp så är jag rätt nöjd över att bristningarna försvunnit. Men Magen hänger lååångt ner och man är som en degklump!!
Har inte känt att jag hinner med något gym. Så det är väl därför jag ser ut såhär?!
Jag tittar på andra morsor omkring mig och tycker mig vara den ENDA som inte hinner med gym,skönhet och annat piff...
Jag har ju andra järn i elden som jobb, hundar, Lola och framför allt det viktigaste Aston!
Jag känner mig faktiskt ändå ok! Kläder glider på ändå;0) Jeans däremot hittar ja inga för denna kropp. Blir mina "fet" jeans som åker på!
Jag är oerhört optimistisk för att se ut såhär måste jag säga! Tänk vad ett barn betyder mycket! Man tänker bortom sig själv och fokuserar på bara han! Min mage är ju knappats något problem i världen om man tänker så.
Så här kommer mitt nu kort...enjoy! Eller gå å spy...välj du!
Ha det gott, för det har jag!!
Du är fin!
SvaraRaderaVad skönt oxå att ögonfransgrejen inte gällde ditt märke.
Puss/Frida
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet tog över 2 år för mig att gå ner mina nästan 30 härliga gravidkilon och återfå min gamla kropp och hitta både motivation och tid till träning. Skönt att läsa dina ord för stressen oss tjejer om att nå målvikten helst dagen innan du förlöser är sjuk. Fortsätt njut:)
SvaraRadera