Idag....

Ja, det händer för mycket... Douglas kan knappt gå längre.. Han kämpar för att kunna gå. Jag och Robert har en jävla ångest. Snälla snälla älskade Douglas bli bättre. Jag kan bära dig livet ut...bara du får stanna. Klarar inte mig utan dig. Du är ju våran STORA kärlek...
Vi har fått remiss för att kunna gå på rehab med honom. Fick bara inte tag i tjejen som skulle skriva in honom i fredags...

Vi har haft med oss Douglas hela dan. Vi var och förberedde för dopet i morgon. Duka och ordna, Aston var med morfar. Douglas var glad att han fick vara med oss. Han tittar med sina djupa och kloka ögon. Tror vi var och kolla honom varannan minut...

Efter allt pillande med dukning mm så var det 5 års kalas för världens sötaste Melvin. Han var väldigt allvarlig när ljusen skulle blåsas ut...
Aston var som vanligt och gosa med Marie. Han gillar henne väldigt mycket, tror iofs det är ömsesidigt.

Det gäller att njuta av ljuspunkterna i vardagen när tankarna är på annat håll. Det var mysigt att träffa Goa släkten och se på alla fina barn! Får njuta av dem i morgon igen på dopet.

Vill att livet skall vända, samtidigt är jag så tacksam att Aston är frisk, att jag och Robert har varandra. Att vi får uppleva alla våra hundar. Att vi har fantastiska familjer... Men vill ha min Douglas kvar... Snälla snälla..

Ska försöka sova tidigt idag...orka med morgondagen. Aston somna redan vid kl 20.
Syns snart igen!